SVENSKA SPRÅKET

Svenskan är officiellt språk i Sverige och talas där av den stora majoriteten av befolkningen. Sverige har 8,9 miljoner invånare, och av dessa har drygt 8 miljoner svenska som förstaspråk. Svenska är också officiellt språk i Finland tillsammans med finskan, och den är ett av de officiella språken i Europeiska Unionen. Nästan 300 000 finländare (6%) talar svenska som förstaspråk. De är bosatta på Åland och längs kusterna i Nyland, i Åboland och i Österbotten. Även i nordvästra Estland fanns förr en liten svenskspråkig minoritet på ca 7 000 personer. De flesta av dessa flyttades dock över till Sverige i andra världskrigets slutskede. En grupp på högst 1 000 personer flyttade på 1700-talet från Estland till Gammalsvenskby i nuvarande Ukraina, där de levde fram till mellankrigstiden. Merparten har nu flyttat till Sverige, men något av språket lever fortfarande kvar i Ukraina idag.

Under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade en dryg miljon svenskar till Nordamerika, i mindre omfattning också till Argentina och Australien. Det svenska språket överlevde i någon generation, men idag är det bara några tiotal tusen personer (i huvudsak äldre) som fortfarande talar svenska i Nordamerika.

Det svenska riksspråket har en stark ställning. De genuina dialekterna talas egentligen bara av äldre i vissa landsändar. Dessa dialecter indelas traditionellt i sex grupper: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, gutniska (på Gotland) och östsvenska mål (i Finland/Estland). I den första gruppen inräknar man ibland dialekten på det danska Bornholm. Dialekten i Härjedalen ses ibland som en norsk dialekt.

Den nutida dialektsituationen i Sverige är delvis dåligt undersökt, men de flesta anses tala någon form av regionalt riksspråk. Dessa delas ofta in på ungefär samma sätt som de genuina dialekterna. Det finlandssvenska standardspråket har dock en särskild status.

Svenskan är ett skandinaviskt språk och dess ordförråd och grammatik är skandinaviska. Svenskan har dock blivit mycket påverkad av tyskan. Särskilt under 1300- och 1400-talen påverkade lågtyskan det svenska ordförrådet betydligt. Således har svenskan ett ordförråd som har stora likheter med tyska och holländska. Senare har högtyskan, franskan och idag engelskan bidragit till det svenska ordförrådet. Svenskan har varit ganska liberal med att låna in det gemensamma europeiska ordförrådet. Ord som radio, information, struktur, princip, generell, katastrof har inlånats från de dominerande västeuropeiska språken. Den som har svenska som modersmål kan normalt göra sig förstådd med danskar och norrmän. Böcker översätts mellan språken, men många läser också grannspråkslitteratur i original. Till isländskan och färöiskan är däremot avståndet för stort för att man ska kunna få ömsesidig förståelse.

I norra Sverige finns två inhemska etniska minoriteter, tornedalsfinnarna, vars finska dialekt kallas mienkieli, och samerna som fördelar sig på en rad samiska dialekter, normalt indelade i nordsamiska, lulesamiska, och sydsamiska. Tornedalsfinska är modersmål för upp emot 50 000 personer och samiska för högst 10 000 personer. Sverige har några mindre men ganska gamla invandrargrupper som delvis behållit sitt språk; Jiddisch och Romani Gib har en särställning. Senare tiders invandrare talar finska, serbokroatiska, tyska, arabiska, spanska, polska, persiska, engelska och andra språk. Sammanlagt torde en knapp miljon människor i Sverige ha ett annat modersmål än svenska. Svenska talas som andraspråk av nästan alla samer och tornedalsfinnar, och av den stora majoriteten av invandrarna. Dessutom är svenska andraspråk för ett stort antal finskspråkiga i Finland, där svenska läses som andraspråk tillsammans med engelskan. Även i Estland läser relativt många svenska som skolspråk före högskolan. Svenska läses som främmande språk på universitetsnivå i en lång rad länder. År 1786 inrättades Svenska Akademien av kung Gustav III. Dess uppgift är främst att verka för svenska språkets "renhet, styrka och höghet". Akademien har 18 ledamöter, främst författare och språkforskare och ger ut en ordlista en ordbok och har nyligen utgivit en svensk referensgrammatik. Det är också Svenska Akademien som utser Nobelpristagaren i litteratur. Svenska språknämnden har till uppgift att "följa svenskans utveckling i tal och skrift". Språknämnden ger ut tidskriften Språkvård och en mängd skrifter om språkliga frågor, bland annat skrivregler. Den ger också råd i språkfrågor.